martina in action

I går när jag var på biblioteket så sprang jag på ännu en svegare. Den första var för er som glömt USA-Niklas. Jag hade hört lite löst att personen i fråga kanske läste på polishögskolan i Växjö men ingen som visste säkert. Men i går fick ajg det bekräftat jag sprang på Sophie Gregor. Det är ganska sjukt. Vi blev lika paffa båda två. Men roligt det är det! Alla andra blir så förvånande av att vi kände igen varandra då vi aldrig umgåtts. Men det är ju inte så konstigt när man känner igen de flesta från sveg.

Måste bara tillägga att jag i dag har så ont i varenda muskel i hela min kropp. Jag var i går på ett muskel-pass på VUGI, träningscentret på campus. Jag hade inte varit på det innan så jag visste inte vad jag hade att vänta mig riktigt. Så när alla de andra tog skivstänger så visste jag inte riktigt vad som var rimligt för mig i fråga om vikten på stängerna. Så jag tar som de so stod framför mig. Det jag så inte reflekterade över var att de två tjejerna före mig var två biffiga polisbrudar. Så de tog ju naturligtvis ganska tunga stänger vilket ledde till att jag också gjorde det. Och min stolthet var allt för stor för att gå och byta när jag insåg hur tungt det var. Detta har nu lett till att  jag har en otrolig träningsvärk i dag. Det är så illa att jag knappt kan gå på toa. Och jag har misstankar om att det inte kommer att kännas bättre i morgon snarare sämre.